Ella har länge pratat om mammas "trucket" och att hon vill känna på den så nu tog jag tillfället i akt och frågade om jag fick ta med henne en liten stund innan mitt skift började. 

När jag berättade att hon skulle få följa med mig så blev hon först jätteglad men när det började närma sig avfärd så började hon skruva på sig och hitta på än det ena, än det andra för att inte kunna följa med. Kan det ha varit lite nervositet inblandat kanske? :-)

Efter många om och men så hängde hon i alla fall med och jag tror inte att hon ångrade sig. Först fick hon sitta med i vårt "uppstartsrum" med hela skiftlaget och hon visade stolt sin blodsockemätare och nålarna för tjejerna.

Sedan åkte vi bil över till en parkerad och avslagen truck som hon fick klättra upp i. Det var inte helt enkelt att få upp henne till trappan. Väl uppe ville hon utforska perrongen och provsitta både på passagerar och förarsidan och det var en mäkta stolt tjej :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har hon äntligen fått sin nya slanglösa Omnipod och det känns som ett nytt kapitel i vår diabetesbok. Den skänker Ella så mkt mer frihet. Nu slipper hon "klumpen" runt midjan som studsat och varit i vägen vid lek och stoj. Och äntligen kan hon ha ...

En vecka kvar till sommarlov! Ella är ivrig som alla andra barn. Jag minns själv hur förväntansfull man var inför sommarlovet :-) Denna sommar har vi inga planer på att kajka Sverige runt med husvagn utan tänker oss en lite mer stillsam semester. V...

Ella har fått en alldeles egen CGM. Vårt försäkringsbolag bekostade sändare och mottagare medan sjukhuset står för förbrukningsmaterialet. Vilken känsla! Vilket framsteg! Och inte nog med det. Vi har även börjat använda oss av Nightscout och jag ska ...