Jag läste ett gammalt inlägg om Hur struligt vi haft det med att få till kolhydraträkningen. Efter debut så fungerade det bra under en tid men sedan fallerade alltihop. Vi fick under flera år ägna oss åt kvalificerade gissningar till varje måltid och visst, man vänjer sig och lär sig att få till det relativt bra. Men, det går aldrig att jämföra med att på riktigt kunna räkna kolhydrater och räkna ut exakta doser.
Så många gånger vi räknat ut nya kvoter och tänkt att nu jäklar ska det funka. Icke... :-(
Men nu, helt plötsligt så har vi hittat tillbaks till kolhydraträkningen. Oh boy, vad härligt! Det är verkligen en härlig känsla! En frihetskänsla! Helt plötsligt så har relativt hållbara direktiv att förhålla oss till. Direktiv att ge när Ella är ska vara hos någon annan. Det kombinerat med att vi fått låna en CGM av sjukhuset ger helt plötsligt lite mer livskvalitet.
Det känns som att vi är påväg upp ur en lång svacka. Att vi också kan börja finna en vettig vardag med diabetes. Så den slutar att kväva oss så dom den gjort under så lång tid nu.
Resurs i skolan, fungerande kolhydraträkning, insulinpump kombinerat med CGM... det är tummen upp för oss! :-D
Trevlig helg!