Första skoldagen efter jullovet är avklarad och dygnsrytmen är i fas igen.
Jag och Jim sitter tysta i soffan och ser på matlagningsprogram när barnen har somnat. Sen går Jim sin vanliga tur och tittar till dem i sina rum.
Vi pratar om livet. Lyckan över att ha två ljuvliga barn i varsina sovrum. Att vi inte minns hur det var innan vi fick diabetes.
Vi kastas mellan ämnen... mest diabetesämmen.
Hur såg diabetesvården ut för tio år sedan och hur kommer den att se ut om tio år till?
Sorgen över den stora pumpen på som alltid hänger med som en klump på den lilla kroppen. Som alltid hamnar under henne när hon sover och som får alla kläder att sitta konstigt.
Jim konstaterar att han aldrig vill att Ella ska flytta hemifrån. Vi bygger ut, eller till. Vad som helst för att få henne att vilja stanna ;-)
Hur ska det bli när hon kommer i tonåren? Vill dricka alkohol, åka utomlands?
Hon som mestadels bara accepterar. Hon vet ju inget annat att göra, lilla vän ?
När kommer vi till den punkt då hon på riktigt börjar visa avsky för sin sjukdom? Hur handskas vi med det?
Kommer hon att få teckna en livförsäkring?
Kommer hon att kunna utbilda sig och arbeta med precis det hon vill?
Jag går in och kikar på min vackra lilla ängel som sover så gott i sin säng. Och mitt hjärta håller på att svämma över. Av kärlek. Och av sorg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har hon äntligen fått sin nya slanglösa Omnipod och det känns som ett nytt kapitel i vår diabetesbok. Den skänker Ella så mkt mer frihet. Nu slipper hon "klumpen" runt midjan som studsat och varit i vägen vid lek och stoj. Och äntligen kan hon ha ...

En vecka kvar till sommarlov! Ella är ivrig som alla andra barn. Jag minns själv hur förväntansfull man var inför sommarlovet :-) Denna sommar har vi inga planer på att kajka Sverige runt med husvagn utan tänker oss en lite mer stillsam semester. V...

Ella har fått en alldeles egen CGM. Vårt försäkringsbolag bekostade sändare och mottagare medan sjukhuset står för förbrukningsmaterialet. Vilken känsla! Vilket framsteg! Och inte nog med det. Vi har även börjat använda oss av Nightscout och jag ska ...