På vägen till dagis i morse så satt Ella och visade fotografier för sin kusin Linnéa på sin mobil. Den begagnade mobiltelefonen med eget kontantkort som hon fick av sin moster när hon var inlagd på sjukhus vid sin debut och som hon är så stolt över när hon emellanåt kommer ihåg att hon har den.

Bilderna som hon visade var tagna under sjukhustiden och hon förklarade för Linnéa vad som hände under den tiden. I förarsätet sitter mamma med tårar som svämmar över. Känslor och minnen som sköljer över som en enorm våg.

Till vardags rullar det mesta på av bara farten men så ibland är det någonting som får en att minnas och reflektera över hur vardagen faktiskt ser ut.

Sorgen var till en början så enorm och Ella var så otroligt skör. Numer har sorgen övergått till någon form av accepterande och Ella är mestadels bara otoligt tuff och modig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har hon äntligen fått sin nya slanglösa Omnipod och det känns som ett nytt kapitel i vår diabetesbok. Den skänker Ella så mkt mer frihet. Nu slipper hon "klumpen" runt midjan som studsat och varit i vägen vid lek och stoj. Och äntligen kan hon ha ...

En vecka kvar till sommarlov! Ella är ivrig som alla andra barn. Jag minns själv hur förväntansfull man var inför sommarlovet :-) Denna sommar har vi inga planer på att kajka Sverige runt med husvagn utan tänker oss en lite mer stillsam semester. V...

Ella har fått en alldeles egen CGM. Vårt försäkringsbolag bekostade sändare och mottagare medan sjukhuset står för förbrukningsmaterialet. Vilken känsla! Vilket framsteg! Och inte nog med det. Vi har även börjat använda oss av Nightscout och jag ska ...