Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag för ett halvår sedan tro att en sån liten pluttig skål med godis skulle kunna ge en så mycket huvudbry.

Hundra gram smågodis.... i början när Ella såg sina "ransoner" på lördagarna sa hon besviket; "Får jag bara så lite?"    

Men nu har hon hunnit vänja sig är äter glatt och med omsorg sina 15-20 godisbitar.

I lördags hann vi inte med det godis som hon hade plockat under fredagshandlingen och hon blev därför lovad att äta dem på söndag istället. Självklart ville hon ha dem direkt efter frukost och så fick det bli.

Till saken hör att Ella får betydligt större insulindos på morgonen än under resten av dagen och när jag hade räkna ut hennes dos för frukost och godis så tog det tvärstopp! Hur i hela världen skulle jag våga ge henne all den insulinmängden?! 

I samråd med min bättre hälft så bestämde vi att det ju faktiskt var under kontrollerade former så självklart skulle vi ge enligt beräkning. 

Vi har aldrig gett henne så mycket inslulin på en gång och även om det naturligtvis var under en timmes fördröjning så det kändes läskigt!

Två timmar senare låg hon på nästan 14 i bls... den beräknade dosen var med andra ord alldeles för liten trots att den var större än vi någonsin gett henne.

För den lilla skålen...

Tur att det är en hel vecka till nästa lördag! :-)

Idag var det även dags för knappbyte. Ella ville gärna åka hem till en kompis och då passade vi på att försöka övertala henne att byta knappen utan Emla för att komma iväg snabbare. Men icke... Hon bestämde själv att hon ska sluta med  Emla när hon blir fem år och det tycker jag låter som en fair deal. Två månader kvar :-)

Jag kanske har berättat det tidigare men vi använder oss av mycket lek i samband med knappbyte. Ella brukar vilja överraska den ena föräldern och det fungerar jättebra. 

Idag kröp hon och Jim in i hennes koja för att "tjuvbyta" den men råkade dessvärre skjuta rakt på en nerv och blev tvugna att ta ut den igen pga. smärtan. Ella som hade lågt bls, jordens förkylning och feber var inte så tuff i det läget och hon var inte så sugen på att skjuta in en ny knapp.

Nå, det ordnade sig även denna gången och efter lite mat i magen och alvedon som plockat ner febern var hon som ny igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har hon äntligen fått sin nya slanglösa Omnipod och det känns som ett nytt kapitel i vår diabetesbok. Den skänker Ella så mkt mer frihet. Nu slipper hon "klumpen" runt midjan som studsat och varit i vägen vid lek och stoj. Och äntligen kan hon ha ...

En vecka kvar till sommarlov! Ella är ivrig som alla andra barn. Jag minns själv hur förväntansfull man var inför sommarlovet :-) Denna sommar har vi inga planer på att kajka Sverige runt med husvagn utan tänker oss en lite mer stillsam semester. V...

Ella har fått en alldeles egen CGM. Vårt försäkringsbolag bekostade sändare och mottagare medan sjukhuset står för förbrukningsmaterialet. Vilken känsla! Vilket framsteg! Och inte nog med det. Vi har även börjat använda oss av Nightscout och jag ska ...